Historik

De första bosättningarna i området torde kunna spåras till ca 2.000 f.Kr. Fynden består emellertid bara av några få stenföremål, inga spår av boplatser har ännu hittats. Vid den tiden låg största delen av Hille fortfarande under vattenytan, men närheten till rika fiskevatten torde ha lockat människor att bosätta sig i området. Bland annat har en båt (Björkebåten) upptäckts i området som har daterats till 100 e.Kr. En mer omfattande bebyggelse i Hille skedde dock inte förrän omkring 500-talet.

Historiska museets webbplats finns en förteckning över fynd som gjorts i Hille socken.

Ortsnamnet

Namnet Hille kommer från ordet hill som betyder ‘avsats, upphöjd plats, hylla’ och som återspeglas i områdets topografiska karaktär. Redan 1319 upprättades en ägoförteckning över kyrkans ägor i Hille, och det var i denna som ortsnamnet nämndes i skrift för första gången. I ägoförteckning finns också namnet på Hilles förste kyrkoherde Nils, som sannolikt också var kyrkoherde i Valbo. Det mesta talar för att Hille var annex under Valbo socken vid den här tiden.

Anno domini 1319, Sancti Andreae appostoli dagh, när her Nils vid nampn var kyrkioherre i Hille, vore thesse förnämdhe Hille kyrkios äghor som här effther skriiffne ähre: först praestebolet, 2 vrethar och itt ängh hardt bredhevid kyrkian, ithem i Huarvada XVII ortigheres land jordh, 2 p:r mindhre, i Testabodha 8 penigsland jordh och een mans lotth nother, ithem 6 fierdung i Herbiug uthi fisket, i Uthnora een halffpart uthi fisket medh een sjundhe deel och een elloffthe deel aff then otthende fierdhepart, ithem i Forrs IX penigsland jordh och tuå urfiellar i ängh, ithem i Äplinga by halfft älloffthe örtugsland jordh, ithem i Ååsåker 3 penigsland jordh, ithem i Alebärga 1 örtugsland jordh med 1 1/2 penigsland, ithem i Södherby 2 penigsland, ithem i Åbygieby 3 urfiellar i ängh på södhre sidhan, och på then andre sidhan 1 urfiell i ängh, ithem i Tuxhvena mur itt ängh, ithem i Rehen een 1/2 öre i ängh, ithem een urfiell i Huarvada ut med åån och een urfiell på fiellen, ithem Huarvada Vretsund een örtugsland jordh, ithem i Gopavreta een urfiell, ithem i Mårdänge itth ängh, aff huilket årligen giordes 3 marcker smör och een urfiell i Huen.

Det var också högst uppe på åsen som kyrkan byggdes i början av 1300-talet. (Enligt sägnen byggdes den första kyrkan av Hilleborg). Den nämndes i 1319 års ägoförteckning – redan då fanns alltså kyrkan – men exakt när den byggdes är inte känt. Oftast anges årtalet till ca 1300. Det var kanske kyrkans placering på åsen som gjorde platsen till en mötespunkt för folket i byarna, och att hela det kringliggande området sedermera kom att bli Hille socken.

Hille socken

Enligt Lars Elias Åhrman, som på 1860-talet skrev om Gästrikland, hade Hille socken ”i fordna tider … egen pastor” men blev därefter annex under Valbo. Det Åhrman beskrev som ”fordna tider” torde syfta på åren före 1314. Då upprättades nämligen en förteckning för sexårsgälden där ett icke namngivet annex nämns, men sannolikt handlar det om Hille. Sålunda bör Hille ha blivit annex under Valbo socken någon gång i början av 1300-talet.

I ovan nämnda förteckning taxerades ”Walabo cum anexa” till ”III marche denar” (Valbo med annex 3 mark penningar). Och från 1344 nämndes också annexet vid namn. Förmodligen var inte Hille tillräckligt folkrikt, eller tillräckligt rikt på penningar, för att utgöra en egen socken på den tiden.

Hille tillhörde Valbo ända till 1602 och blev då ett självständigt pastorat med egen kyrkoherde, men pastoratet varade inte särskilt länge. För inom några år blev Hille prebende, dvs annex under Gävle, under en lång period.

  • 1615-1650: Hille var prebende åt rektorn vid latinskolan i Gävle.
  • 1651-1671: Hille hade egna kyrkoherdar.
  • 1672-1861: Hille var prebende åt teologilektorn vid gymnasiet i Gävle.

Kyrkoherde Bengt Wallman förklarar vad prebendet innebar:

Det betydde att dessa lärda personer fingo till lön uppbära avkastningen av prästbordet i Hille mot att de svarade för den pastorala ledningen av församlingen. Alltjämt blev det således deras kaplaner eller komministrar, som fingo utföra det egentliga arbetet i församlingen.

Hille blev ett självständigt regalt pastorat den 1 maj 1861.

Hille landskommun (1863-1968)

I och med 1862 års kommunalförordningar bildades Hille landskommun den 1 januari 1863 av området som tidigare varit Hille socken. I över hundra år fortsatte Hille att vara en självständig kommun, men inkorporerades sedan i Gävle stad den 1 januari 1969 (tillsammans med Hedesunda och Hamrånge). Två år senare slogs Gävle stad och Valbo landskommun ihop och bildade Gävle kommun som Hille numera tillhör.

Hilles vapensköld (1964-1968)

Hilles kommunvapen komponerades av Hans Schlyter och fastställdes den 18 december 1964 av Kunglig Majestät (Regeringen). Det är tydligt att konstnären lät sig inspireras av Hilles sockensigill som föreställer en kvinna vid namn Hilleborg.

Vid vapnets fastställande antogs följande blasonering (beskrivning):

I fält av silver en blå bystbild av en kvinna med utslaget, vid tinningarna med band av guld sammanhållet hår och ett utmed halsen nedhängande pärlband likaledes av guld.

Mer läsning

I vår medlemstidning Hillebygden finns artiklar om Hilles historia.

Kommentarer inaktiverade.